Kapitel 3; Bara hjälp

Serenah*, jag vet att du ville skriva tredje kapitlet men jag orkade inte vänta. plus, jag har inget bättre för mig^^**

Dagarna gick och allt blev bara värre. På morgonen vaknade jag som vanligt, först trött sen pigg och redo för skolan. Varje morgon jag har alltid sett fram emot åtminstone lite till skolan. Jag kände mig stolt i början över att ha en vän som litar fullt på mitt stöd och vill ha min hjälp. Det var en anledning varför jag såg fram till skolan men efter en månad blev man lite trött.

Varje dag skippade vi lite av lektionerna för att prata om hur Serenah skulle hantera allt. Hon var alltid förtvivlad eftersom hon gillade Sam men var ihop med någon annan. Om jag ska vara ärlig tyckte jag att hon överdrev mer än någonsin! Jag menar, hon var bara tolv och brydde sig mer om kärlek än något annat! I den åldern ska man inte bry sig om sådant. Men jag avskydde att se henne så ledsen. Fast jag tror hon överdrev som mer än vad någon har gjort i världshistorien. Hon lyckades att utnyttja mina ¨hjälp-sinnen¨! Den lömske kvinnan!!

Efter två månader har man nästan blivit galen. Jag gav Serenah alla mina råd, som var bättre än AWESOME, men ändå var hon rädd och feg. Hon vägrade se på den ljusa sidan. Och nu kommer vi till den perioden där hon lyckades få mitt nummer och kunde smsa mig! GRR!!! Efter att tappat mitt tålamod så skrev jag ett tre-sidigt sms där jag skällde ut henne :) Serenah förtjänade det faktiskt. Varje dag betedde hon sig som om hon hade ett värre liv än de hemlösa. Det var hennes omogenhet och oförståelse som gjorde mig arg. ¨Vad ska ta mig till?¨, ¨Värre saker kan inte ha hänt till någon.¨, ¨Jag visste inte att kärlek gjorde så ont...¨ eller ¨Snälla hjälp mig! Vad ska jag göra så han älskar mig?! Hur kan någon älska en sådan som jag..?¨, det var sådana ord som gjorde mig förbannad. Tonen hon använde var inte heller en sån som en stereotypis, desperat tjej skulle ha. Hon använde en ton som fick henne att låta som om hon var en slav. Jag avskydde också hur hon använde ordet ¨kärlek¨ för visste inte då och inte nu heller vad det för något. Jag vet inte det heller men beter inte som om jag visste det.

Förlåt. Jag menar inte att skälla ut henne sådär. Serenah är rolig att vara med fast hon har problem med att hålla sina känslor i schack. Eller så är det bara jag som ser allt från en mera mogen synvinkel.

Även om det verkade att vi inte kom någon vart så gjorde hon slut med hennes pojkvän. Jag blev jätte glad över det! Men efter hon berättade det kom dessa ord:

- Nu måste vi bara fixa ihop mig med Sam!

- Nej..! NEJ! Snälla, kan inte detta ta slut nu?!

- Va? Vad menar du? Vi har ju precis börjat och meningen med allt detta är att få ihop mig med Sam^^

- Serenah... Du är hur jobbig som helst...

- Ja, ja!

Det var bara att hjälpa till!***




(TEXT AV AGGE!)

*Jag avskyr att stava ditt namn sådär...
**Känn dig ägd!
***Jag gillar dig fortfarande som vän och kommer alltid att göra det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0